1. Politiskt våld som innebär ett hot mot yttrandefriheten ska innebära långa fängelsestraff.

2. Demonstrationsrätten ska säkerställas genom hårdare straff mot den som försöker hindra en demonstration. Dessutom ska polisen omedelbart ingripa om någon försöker hindra eller störa demonstrationsrätten.

3. Alla motdemonstrationer ska förbjudas då de syftar till att tabubelägga och skapa rädsla.

4. Den som extremiststämplar någon och inte kan bevisa detta ska kunna dömas till hårda straff då godtycklig extremiststämpling annars kan förstöra en människas liv.

5. Man ska fritt och utan oro kunna hyra lokaler för att träffa andra människor och opinionsbilda.

6. Man ska kunna umgås med vem man vill oavsett dennes åsikter, utan att riskera att bli stämplad på ett eller annat sätt.

7. Ingen ska behöva vara rädd för att uttrycka sina åsikter.

8. Ingen ska behöva förlora vänner och arbete p.g.a. sina åsikter. Alla åsikter ska respekteras.

9. Alla ska få komma till tals i public service-media åtminstone en gång oavsett åsikter eller forum. Så är det tyvärr inte idag, varken i media och i samhället.

10. Vi vill ha ärliga diskussioner och debatter inom politik och media. Där ska man inte avbryta varandra, inte medvetet missförstå, inte anklaga om det inte finns grund, skilja på sak och person. Vi vill ha tillbaka den gamla hederliga debatt- och diskussionskulturen.

1 Fråga. Hur definierar Yttrandefrihetsrörelsen ”politiskt våld” jämfört med annat våld och vad är ett i sammanhanget ”långt” fängelsestraff?

Svar. Politiskt våld är våld som syftar till att skrämma, tysta och skada politiska motståndare vilket är ett direkt hot mot demokratin. Enligt lagstiftningen klassas sådant som högmålsbrott men används sällan eller aldrig. Straffskalan bestäms av de lagstiftande församlingarna.

2 Fråga. Yttrandefrihetsrörelsen vill ha hårdare straff mot den försöker hindra en demonstration. Men det finns ju redan lagar om detta och varför inte bara följa dem?

Svar. Problemet är just att dessa lagar inte följs, varför Yttrandefrihetsrörelsen har detta som en punkt.

3 Fråga. Yttrandefrihetsrörelsen vill att motdemonstrationer ska förbjudas. Men ska inte alla ha tillgång till allmänna platser och även motdemonstranter måste väl få ha yttrandefrihet?

Svar. Självklart, men ingen har rätt att störa, hindra, tabubelägga, skrämma eller stigmatisera. Människor ska få demonstrera för eller mot vad de vill, men inte på samma plats eller vid samma tidpunkt som en tillståndsgiven demonstration.

4 Fråga. Vem eller vilka ska bestämma vad som är extremism enligt Yttrandefrihetsrörelsen och hur ska extremiststämpling bevisas?

Svar. Extremiststämpling måste användas med stor försiktighet och regeln hellre fria än fälla bör gälla. Den som kastar extremiststämplingar omkring sig till höger och vänster har även bevisbördan och om det sker godtycklig och på lösa grunder vilket kan stigmatisera och förstöra en människas liv så ska det vara straffbart.

5 Fråga. Yttrandefrihetsrörelsen vill att man ska fritt ska kunna kunna hyra lokaler. Men hur är det med äganderätten, ska inte en lokalägare själv få bestämma vem eller vilka denne vill hyra ut till?

Svar. Kommunala och statliga lokaler måste vara tillgängliga för alla skattebetalare på lika villkor. Privata uthyrare ska inte få göra skillnad på åsikter, hyr man t.ex. ut till ett politiskt parti, en förening eller ett företag så måste man tillåta alla. Att göra godtyckliga skillnader bör inte vara acceptabelt i ett demokratiskt samhälle.

6 Fråga. Yttrandefrihetsrörelsen vill att man ska kunna umgås med vem man vill oavsett dennes åsikter, utan att riskera att bli stämplad på ett eller annat sätt. Men det står väl var och en fritt att ha vilka åsikter de vill och om någon umgås med människor vars åsikter andra tycker illa om så får man väl ta den smällen?

Svar. Ja, det står var och en fritt att ha vilka åsikter de vill, men nej, ingen ska kunna göras ansvarig för andra än sina egna åsikter och ingen ska kunna stämplas om man umgås med, talar med eller råkar stå bredvid en person med vissa åsikter av samma anledning som man måste göra skillnad på sak och person.

7 Fråga. Yttrandefrihetsrörelsen vill att ingen ska behöva vara rädd för att uttrycka sina åsikter. Men det beror väl på vilka åsikter man har och alla har väl ett ansvar för sin egen säkerhet?

Svar. Nej, det ska definitivt inte bero på vilka åsikter man har. Görs den åtskillnaden så leder det på ett sluttande plan mot diktatur och förtryck. Människor har förvisso ansvar för sin egen säkerhet, men detta får inte innefatta att inte våga uttrycka sina åsikter i ett demokratiskt samhälle.

8 Fråga. Yttrandefrihetsrörelsen vill att ingen ska behöva förlora vänner och arbete p.g.a. sina åsikter. Men ska det inte stå var och en fritt att få vara vän med vem man vill?

Svar. Självklart, men detta ligger på ett djupare plan som hänger samman med punkt 4 och 6 ovan. När samhället extremiststämplar godtyckligt så leder det till stigmatisering, att människor får sina liv förstörda och mister vänner och arbete, vilket inte borde vara acceptabelt.

9 Fråga. Yttrandefrihetsrörelsen vill att alla ska få komma till tals i public service-media åtminstone en gång oavsett åsikter. Men är det inte innehavaren/ägaren av ett medieföretag som bestämmer vad som ska sändas/tryckas?

Svar. Det ligger i begreppet public service att det är staten/folket som är ägare och i dessa fall ska ”ägaren” inte få göra skillnad på olika åsikter. När det gäller privat media så måste en person som angrips alltid beredas möjlighet till genmäle vilket skulle kunna regleras t.ex. genom att villkora sändnings- och utgivningstillstånden.

10 Fråga. Yttrandefrihetsrörelsen säger att man vill ha ärliga diskussioner och debatter inom politik och media där man inte avbryter varandra, inte medvetet missförstår, inte anklagar om det inte finns grund och skiljer på sak och person. Det låter bra men politiker har väl alltid ljugit, medierna alltid förvrängt och diskussionsklimatet har väl aldrig varit speciellt hederligt?

Svar. Det stämmer nog, men det var åtminstone något bättre tidigare och denna punkt kan ses som en ambition för ett bättre samhällsklimat.

Till sist ska det tilläggas att Yttrandefrihetsrörelsens program inte enbart handlar om ren lagstiftning utan om en social samhällsomvandling i samhällets alla skikt för att eliminera den rädsla som idag dominerar den politiska debatten.

Det har kommit till Yttrandefrihetsrörelsens kännedom att personer på olika bloggar, sociala medier, forum mm. gör egna illvilliga tolkningar av Yttrandefrihetsrörelsens budskap. Givetvis står det var och en fritt att skriva vad de vill. Men den som vill veta vad Yttrandefrihetsrörelsen står för gör bäst i att inte lägga någon vikt vid dessa tolkningar vilket vi betackar oss för och som bäst kan jämföras med det gamla talesättet ”som fan läser bibeln”.

Det är tråkigt att vissa människor av någon anledning ofta väljer att tolka diverse budskap så illvilligt och negativt som möjligt för spridaren. Det kan kanske ha något med jantelagen att göra.

I det engelska språket finns uttrycket "benefit of a doubt" vilket kan beskrivas som att vid tveksamhet försöka tolka något så positivt som möjligt för spridaren. Tyvärr finns det inget motsvarande uttryck på svenska, utan här verkar man istället försöka tolka saker så negativt som möjligt vilket är mycket tråkigt och ett klart destruktivt synsätt.

Yttrandefrihetsrörelsens 10-punkts upprop, manifestet samt förtydligandena och svaren på vanligt förekommande frågor är inte öppna för tolkningar utan ska tolkas ordagrant i sin kontext. Det kan även tilläggas att Yttrandefrihetsrörelsen inte är något politiskt parti eller ens har ambitionen att bli ett sådant, så lagstiftning och politiska beslut lämnar vi till dem som ägnar sig åt sådant.

Den som har ytterligare frågor är välkomna att kontakta oss så ska vi besvara dessa efter bästa förmåga.

Punkt 3. ”Direkt yttrandefrihetsfientligt.”

Svar. Är det mer yttrandefrihetsvänligt att störa ut, hota och misshandla deltagare i en tillståndsgiven demonstration bara för att deras åsikter inte delas av alla?

Självklart ska motdemonstrationer vara tillåtna, men inte på samma plats eller vid samma tidpunkt då de annars enbart syftar till att störa, tysta och stigmatisera meningsmotståndare och därmed beröva dem deras yttrandefrihet. Om alla skulle ägna sig åt störa alla vars åsikter man inte delar så kommer till slut ingen komma till tals vilket knappast främjar yttrandefriheten.

Punkt 4. ”Stopp för godtycklig extremiststämpling är ett brott mot yttrandefriheten.”

Svar. Detta är så dumt att det knappt förtjänar en kommentar. Ska man alltså få förtala och misskreditera människor fritt i yttrandefrihetens namn och därmed förstöra deras liv?

Detta är brott mot enskild som ska bestraffas och har ingenting med yttrandefriheten att göra.

Punkt 5. ”Bryter mot uthyrarens rätt.”

Svar. Ska man alltså få diskriminera vem man vill som man anser har ”fel åsikter” (existerar inte i Yttrandefrihetsrörelsens vokabulär)? Så varför inte också ”fel” hudfärg, kön, sexuell läggning, religion, kroppsform, skonummer osv?

Detta är fullständigt absurt vilket framgår i förtydligandet ovan.

Punkt 6. ”Lagar som bestämmer vem man ska umgås med.”

Svar. Detta är en totalt absurd tolkning. Ska man inte kunna umgås med vem man vill utan att bli stämplad med dennes åsikter? Sådant kallas ”guilt by association”. Att t.ex. närvara och lyssna på ett politiskt möte betyder inte att man per definition och automatik håller med talaren/talarna.

Det senaste är att en arrangör av t.ex. en demonstration kan bli anklagad för att ha de åsikter som någon som råkar stå i publiken har, vilket om möjligt är ännu mer absurt.

Punkt 7. ”Lagstiftning för att ingen ska behöva vara rädd för att uttrycka sina åsikter.”

Svar. Nej, det bör inte behövas lagar för att säkerställa detta i ett sunt samhälle där riktig yttrandefrihet råder.

Punkt 8. ”Att tvinga andra människor att respektera en åsikt strider mot yttrandefriheten.”

Svar. Det är stor skillnad på att respektera och att hålla med. Alla måste få ha vilka åsikter de vill och det måste respekteras i ett land som har ambitionen att kalla sig demokratiskt. Sen är det valfritt om man håller med eller inte.

Punkt 9. ”Alla 9-10 miljoner invånare i Sverige?”

Svar. Se aktuell punkt under: "Förtydligandet av Yttrandefrihetsrörelsens upprop punkt 1-10" ovan.

Punkt 10. ”Yttrandefrihetsfientligt och teknokratiskt.”

Svar. Målsättningen är att försöka hålla god ton och ett sunt och hederligt debatt- och diskussionsklimat.

Detta säger nog mer om att den som skriver en sådan tolkning inte tål/klarar motargument utan att börja använda tillmälen och invektiv, skrika könsord, gå till personangrepp och kanske ta till våld.

Givetvis måste alla både kunna och få säga emot, vilket är just vad yttrandefriheten handlar om och vad Yttrandefrihetsrörelsen värnar om men som tyvärr är kraftigt kringskuret i Sverige idag. Yttrandefriheten kan dock inte gå in absurdum där man fritt får misskreditera, förtala och diskriminera vem man vill. Yttrandefriheten styrs av yttrandefrihetsgrundlagen som i sin tur styrs av Artikel 19 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna varifrån följande citat är hämtat:

"Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser."

Copyright © All Rights Reserved